Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

PÄ 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen pÄverkas av yttre belöningar nÀr en individ ska utföra en uppgift. NÀr yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvÀndigt intresse för att nÄ ett högre mÄl) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Tidigare forskning har visat att ledare pĂ„ högre nivĂ„er har effekt pĂ„ alla nivĂ„er i organisationen, sĂ„ kallat indirekt ledarskap. Hur indirekt ledarskap gĂ„r till har Ă€gnats liten uppmĂ€rksamhet. Syftet med studien Ă€r att undersöka, analysera och beskriva hur indirekt ledarskap pĂ„verkar och fungerar i sjukvĂ„rden. Åtta verksamhetschefer vid tre akutsjukhus intervjuades (tre kvinnor och fem mĂ€n, 49-60 Ă„r). Materialet analyserades med induktiv tematisk metod.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmÀklarbranschen kan hÀmma och skada effektiviteten pÄ mÀklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frÄgestÀllningen har en översiktlig jÀmförelse gjorts mellan Sverige och England..

ForskningsfÀltet som omfattar hur militÀrt indirekt ledarskap genomförs under pÄfrestande förhÄllanden och i extrema miljöer Àr mycket begrÀnsat. Studiens syfte har dÀrför varit att kartlÀgga indirekt ledarskap i ett svenskt förband som genomförde skarp insats i Afghanistan 2010.Studiens teori har utgjorts av en svensk preliminÀr hierarkisk top-down modell som beskriver hur indirekt ledarskap utförs. 220 respondenter har deltagit i enkÀtstudien som genomförts i tre nivÄer, hög, mellanliggande och lÀgre organisatorisk nivÄ. Kvalitativ empiri kompletterar den kvantitativa empirin.Resultatet av studien innebÀr att det indirekta ledarskapet inte upplevdes koherent i den studerade miljön. Kontingentschefens bidrag till förbandets resultat, geografiska avstÄnd, olika ledningsstrukturer samt graden av utsatthet Àr aspekter som pÄverkar hur dennes indirekta ledarskap upplevdes av förbandet.Studiens bidrag till krigsvetenskapen och den militÀra professionen utgörs av att ny empiri tillförts med nya perspektiv som pÄverkar utövandet av indirekt ledarskap i denna typ av kontext.

VÄrt syfte med uppsatsen att identifiera förÀndringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio Ären, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förÀndringar. Den insamlade empirin frÄn Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn Àr analyserad utifrÄn vÄr teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen bestÄr av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmÀnna rÄd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt pÄverkar bankernas internrevision. VÄr undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov dÀr skandalerna i nÀringslivet har varit en drivande faktor.

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, sÄ som idrottsförbund ellerskolor, Àr verksamheter som karaktÀriseras av resursmÀssig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,sÄ som att ha ÀganderÀtt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrÄn studier och teorierföreslÄs att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om en ekonomisk reglering, pÄ en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förÀndrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie dÀr vi med hjÀlp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bÀsta fotbollsklubbar för att ta reda pÄ hur deraskostnadseffektivitet har pÄverkats av regleringen. Att mÀta kostnadseffektivitet gjordevi genom att anvÀnda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie pÄvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett nÄgon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sÀmre pÄ att vara effektiva med sina resurser.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

I de fall enskilda aktieÀgare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rÀttigheten att pÄkalla skadestÄndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rÀttstillÀmpningen ter sig dock tillÀmpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hÀnför sig till vilka regler, vars ÄsidosÀttande, aktualiserar tillÀmpningen av paragrafen tillsammans med aktieÀgares talerÀtt.TvÄ tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begrÀnsad och en mer liberal.

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militÀraoperationer i bergsterrÀng och belysa vilka aspekter som pÄverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara pÄ syftet med uppsatsen har följande studiefrÄga stÀllts: Hur anvÀnde USA den grundlÀggande förmÄgan verkan för att pÄverka motstÄndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har anvÀnts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. DÀrefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundlÀggande förmÄgor och hur verkan uppnÄs i striden.

Denna uppsats vill komma fram till en framtida lösning av ett ledningssystem för indirekt eldoch vilka krav det skall uppfylla för att Ästadkomma en effektiv bekÀmpning. Uppsatsen har tillsyfte att beskriva nÄgra delar av bekÀmpningskedjan. De studerade delsystemen Àr pjÀsstyrning,ballistikberÀkningssystem och system för ledning och lÀgesuppfattning för de skjutandeenheterna. Den övergripande frÄgan Àr ?hur skall det integrerade ledningssystemet i ett framtidasystem för indirekt eld vara utformat för att uppnÄ optimal verkan?? FrÄgan besvaras i tre delargenom att tidsbegreppet delas in i perioderna ?i nÀrtid? vilket innebÀr fram till Är 2007, ?mÄlbild2010? vilket innebÀr mellan Är 2008-2012 och ?idébild 2020? vilket innebÀr frÄn Är 2013 ochframÄt.

Dagens robotindustri har som mÄl att bygga billigare och lÀttare robotar, vilket ger allt vekare robotar. Denna rapport studerar identifiering och reglering med en extra armsensor ? accelerometer ? pÄ en flexibel industrirobot. Studien har skett bÄde simulerat och experimentellt pÄ en industrirobot.Vid identifiering med accelerometer befinner sig accelerometern i ett roterande koordinatsystem. Denna rapport presenterar en kompenseringsalgoritm för att transformera signalerna frÄn det roterande koordinatsystemet till ett rumsfast koordinatsystem.I denna rapport presenteras regulatorstrukturerna I-PID, II^2-PID och LQG, vilka alla Äterkopplar motorvinkel och armvinkelacceleration.

I fumingverket pÄ RönnskÀrsverken utvinns zinkklinker ur slaggen frÄn elugnen. En annan rÄvara Àr stÄlverksstoft. I fumingugnen omvandlas smÀltans zink- och blyinnehÄll till metallÄnga som oxideras till ett stoft. Stoftet renas i en klinkerugn. Slutprodukten, zinkklinker, som bestÄr av 70 - 75 % zink, exporteras till zinksmÀltverket Norzink i Norge.

Verksamheter inom den offentliga sektorn pÄverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras pÄverkan Àr dÀrmed svÄrare att se, den Àr indirekt. NÄgra som har en intressant form av indirekt miljöpÄverkan Àr utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket mÀnniskor och har dÀrmed en stor indirekt pÄverkan och denna pÄverkan kan bli bÄde positiv och negativ beroende pÄ organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpÄverkan. Ett vÀl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpÄverkan skulle kunna hjÀlpa skolor att göra sin indirekta miljöpÄverkan positiv.

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utlÀsa om den reglering som forskare argumenterar för kan vÀntas vara effektiv nÀrklimatfrÄgor styrs allt mer integrerat frÄn samhÀllet.Geoengineering Àr samlingsnamnet för tekniker som Äterbalanserar klimatet för att motverka klimatförÀndringar.Teknikerna innebÀr stora risker dÄ kunskapen idag Àr liten om effekter frÄn anvÀndning. I dagslÀget finns inte hellernÄgon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast nÄgra tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrÄn FN. Detta framhÀvs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering Àr nödvÀndigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begrÀnsad grupp aktörer kan anvÀnda teknikerna utan samtycke frÄn andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering Àr nödvÀndigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens Àr de om att i slutÀndankrÀvs en internationell reglering, dÄ effekterna frÄn teknikerna Àr globala. En sÄdan utformning Àr inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som Àr integrerad i samhÀllet och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.